Låg- och nollenergihus

Längre energiförbrukning är något samhället i stort strävar efter och många husägare tittar själva på möjligheterna att dra ned på kostnaden på alla sätt som är genomförbara. I detta stöter man ofta på termerna lågenergihus och nollenergihus. Och här tar vi en snabb titt på detta.

Kvalifikationerna för att kunna kalla något för ett lågenergihus är så enkelt som att det använder mindre energi än byggnaden byggda den allmänt rådande praxisen eller vad byggnormen ställer som krav. Boverkets byggregler sätter denna gräns vid 75% av den energianvändning som är tillåtet.

Fördelarna med lågenergihus är väldigt lätt att förhålla sig till. I det stora hela betyder det lägre kostnader i mycket av vad drift och underhåll heter. Man brukar bland annat säga att elräkningen kan sjunka med så mycket som 80% i ett lågenergihus jämfört med ett vanligt hus. Men på grund av den standard många lågenergihus har idag betyder det även förbättrat luftkvalitet med hjälp av sofistikerade ventilationssystem och mindre buller tack vare bra isolering av väggar, dörrar, fönster och tak.

Nollenergihus kan ses som nästa steg i denna utveckling. Detta hus förbrukar per definition inte mer energi än den själv tillför genom exempelvis el från solceller, värme från solfångare och liknande. Tekniken som idag används för att skapa hus med detta i åtanke kan tillämpas både för småhus och flerbostadshus.

Nollenergikonceptet är något man uppnår genom flera olika funktioner. Till att börja med gäller det att minimera värmeförlusterna genom klimatskalet. Men det krävs även effektiv ventilering för att ta vara på värmen i luften innan den åker ut från byggnaden. Enligt nuvarande definitioner får ett nollenergihus inte göra av med mer än 15 kWh/m²/år. Svenska normer säger att den tillförda effekten inte får överstiga 10 W/m² om det är ett flerbostadshus och 12 W/m² om det är ett friliggande hus. Dock ökar båda dessa med 4 W/m² i den norra klimatzonen.